VAD HÄNDER NU?
1. "ORSAKEN TILL PAUS"
POLITIKER I EXPLOATERINGSNÄMNDES SKRIVELSE TILL UTREDARNA PÅ EXPLOATERINGSKONTORET
2025-08-21 Anders
Österberg m.fl. (S), Clara
Lindblom m.fl. (V), Lennart
Tonell (MP)
Skrivelse om muddermassor
Hjorthagen ingår i stadsutvecklingsområdet Norra
Djurgårdsstaden, där planering pågår för cirka 12 000 nya bostäder och
cirka 35 000 nya arbetsplatser. År 2001 tecknades ett avtal med dåvarande
Fortum Energi (idag Stockholm Exergi) gällande övertagande av mark i
Hjorthagens gasverksområde i samband med nedläggning av stadsgasproduktionen.
Övertagandet av marken innebar även att staden övertog ansvaret för den
miljöskuld och därigenom det behov av sanering som gasproduktionen orsakat.
De första bostäderna började byggas våren 2011. I Hjorthagen
finns idag drygt 3 000 nyproducerade lägenheter. När utvecklingen längs
Husarviken når Ropsten kommer Hjorthagen att ha fått 14 000 nya invånare i
drygt 6 000 nyproducerade lägenheter.
Det planeras att tillskapa ny mark för hus och gator i
Kolkajen genom utfyllnad i Lilla Värtans vattenområde. För utbyggnader i
vattnet och hantering av förorenade sediment har en ansökan för
vattenverksamhet lämnats in till mark- och miljödomstolen i april 2023. Ansökan
avvisades i mars 2024 och en ny kompletterad ansökan skickades in under år
2024.
Området i delprojekt Kolkajen är kraftigt kontaminerat från
tidigare sidoverksamhet till gasverksproduktionen. Markreningen är ett
nödvändigt arbete oavsett framtida användning av området då föroreningar från
obehandlade massor riskerar att spridas med grundvattnet till omgivande
miljöer. Saneringen av mark är en direkt förutsättning för exploateringen av
hela Hjorthagen för att stadens invånare ska kunna ha tillgång till kajen ner
mot lilla Värtan.
Inom Kolkajen planeras 1 300 nya bostäder, 2 förskolor
och cirka 7 000 kvadratmeter lokaler för handel, kultur och
centrumfunktioner samt parker, torg, kajer och ett allmänt bad. Etappen ligger
utmed Husarviken och Lilla Värtan och gränsar till Gasverket som blir ett nav
för kultur och upplevelser men också stadsdelsservice. På andra sidan
Husarviken ligger nationalstadsparken med sina stora grönområden.
Enligt exploateringskontoret behöver bottensedimenten i
Kolkajen och Ropsten muddras för att konstruera den utbyggnad som möjliggör
fler bostadskvarter, bad och rev för fiskar och andra vattenlevande djur. Sanering
av föroreningar på land och i grundvatten har pågått i flera år och föregåtts
av beslut i kommunfullmäktige.
Bottensedimenten utanför Kolkajen består av djupa lager av
lös gyttja och lera med dålig bärighet och olika föroreningsgrad. Den största
delen av sedimenten innehåller lägre grad av föroreningar men det finns också
sediment med stor föroreningsgrad. Sedimenten med högst grad av föroreningar (tillståndsklass
5) kommer att hanteras särskilt och tas till deponi.
Den metod som exploateringskontoret föreslagit innebär att
sedimenten med tillståndsklass 1–4 avses att placeras i en av fyra djuphålor
som finns beskrivna i samrådsunderlaget. Utredningen av vilken plats som är
mest lämplig beaktar flera aspekter såsom vattendjup, avstånd till grundområden
med höga naturvärden och till andra skyddade områden, andra känsliga
verksamheter som skulle kunna störas vid genomförandet (till exempel
vattenintag och badplatser), sjöfart, strandskydd och bottenförlagda ledningar.
I ansökan enligt miljöbalken ska förslag till villkor tas
fram, så som siltgardin, grumlighetsmätningar och lämplig säsong. Efter
kompletteringsbegäran och huvudförhandling ska mark- och miljödomstolen
slutligt fastställa skyddsåtgärder och villkor i en miljödom och ett
kontrollprogram kommer att tas fram till genomförandet.
För bottensediment med tillståndsklass 5 föreslår kontoret
metoden frysavvattning innan massorna körs till godkänd mottagningsanläggning.
Frysavvattning innebär att sedimenten fryses för att avskilja vatten och därmed
minskas mängderna och transporter till deponi.
Muddring görs regelbundet i farleder och hamnar för att
upprätthålla djupet. Därtill sker fördjupningsmuddringar när man vill anpassa
för större fartyg. Ofta innehåller massorna lera vilket starkt begränsar
möjligheten att nyttja dem i anläggningsarbeten. Placering på havsbotten är
därför ett vanligt alternativ för att hantera muddermassor som inte är starkt
förorenade.
Samrådet gällande detta ärende har pågått under juni 2024.
Under vintern och i början av året har även ett tilläggssamråd genomförts.
Totalt 123 stycken har inbjudits i samråd under år 2024, varav 60
myndigheter/organisationer och 63 fastighetsägare. Ytterligare dialog har förts
med de berörda markägare som efterfrågat, bland annat Värmdö kommun och ägaren
till platsen för placering vid Askrikefjärden, och då djuphålorna ligger i
allmänt vatten har dialog och rådighet förts med Kammarkollegiet.
Samrådet är en del av ansökningsprocessen. Ansökan gäller
dels tillstånd till muddring och övertäckning i vattenområde med mera för
efterföljande bebyggelseutveckling i Stockholms stad, dels dispens för placering
av muddermassor. I samrådet har berörda möjlighet att yttra sig.
Samrådssynpunkterna kommer att beaktas i det fortsatta arbetet och bemötas i en
samrådsredogörelse. Samrådsredogörelsen och en miljökonsekvensbeskrivning
bifogas sedan ansökan till mark- och miljödomstolen som lämnades in våren 2025.
Havet är ett av våra viktigaste ekosystem och det är
begripligt att medborgare och olika aktörer förväntar sig att Stockholm öppet
och tydligt prövar och analyserar de olika alternativ som står till buds.
Muddring är uppenbart nödvändigt i detta, och i andra, sammanhang. Hantering av
de massor som finns har såväl olika ekonomiska som miljömässiga konsekvenser. Vi
i den rödgröna majoriteten anser att exploateringskontoret inte tillräckligt
tydligt för nämnden, och allmänheten, redovisat alternativa lösningar och
konsekvenser av andra alternativ. Den process som nu pågår med samråd kan
säkerligen bidra till att ge mer information om hur muddringen kan göras på
bästa sätt och hur muddermassorna kan hanteras på bästa sätt men vi anser att
även staden självt har ett ansvar för att tydliggöra många av de frågor som nu
diskuterats.
Vi är givet dessa hittills otillräckliga analyser tveksamma
till den metod som exploateringskontoret har valt och anser att vidare arbete
med frågan bör pausas tills frågorna besvarats. Vi anser därför att kontoret
behöver återkomma till nämnden, senast i oktober, med svar på ett antal frågor
som listas nedan och att nämnden utifrån detta underlag kan avgöra om ansökan
till mark- och miljödomstolen ska dras tillbaka för ett större omtag på frågan.
Vi vill därför att exploateringskontoret återkommer till
nämnden med en analys av följande frågor:
·
Går projektet att genomföra utan att muddra,
exempelvis genom annan byggteknik?
·
Går det att genomföra endast vissa delar av
projektet som inte kräver muddring?
·
Går det att omhänderta en större andel av
massorna genom deponi istället för placering i havet?Vad skulle de ekonomiska
och miljömässiga konsekvenserna av detta bli? Finns det möjlighet att med
sjötransport forsla muddermassor till deponi på land?
·
Hur kan vi vara säkra på att placeringen i havet
inte rör upp den befintliga botten så att befintligt gift inte sprids, eftersom
botten där placeringen planeras ske redan har höga föroreningsnivåer?
·
Norra Djurgårdsstaden ska vara ett föredöme för
hållbar stadsutveckling, hur går det ihop med att giftiga massor från just det
projektet ska placeras i havet?
·
Varför tar inte exploateringskontoret upp alla
giftiga massor till deponi på land?
·
Kommer den föreslagna placeringen att förstöra
växt- och djurliv, samt bilden av skärgården som en ren miljö?
·
Vad blir konsekvensen av att återta ansökan till
mark- och miljödomstolen?
